lillklara

Igår kom de hem halv 10, jag var trött och gick och la mig ganska direkt. Under natten vaknade jag x antal gånger stressad och tror att jag försovit mig, kollar på klockan och kan sedan somna om igen. Jobbigt.

I morse var det åter igen problem. Surprise! Han satt vid datorn när vi skulle gå och han gjorde ingenting. Han satt bara där för att irritera mig, klickade runt i en cirkel med musen och drygade sig. Jag försökte med allt möjligt för att få honom att röra på sig men han satt bara där. Till sist sa jag att jag skulle ringa hans mor. "Ja gör det" sa han så jag grabbade telefonen. Alison svarade inte så jag testade med Clive. Han svarade och sa åt mig att räcka luren åt Ewan. Efter en utskällning från sin far började han röra på sig, långsamt och buttert men i alla fall. Jag gick ner och började klä på mig ytterkläderna. När han sedan kom ner för trappen sa han "Why did you have to call dad and try to get me into trubble" Han fortsatte med att han inte förstod varför jag inte gjorde som alla andra au pairer och hotade med att han inte får se på tv på eftermiddagen. Förstår ni här hur beräknande han är! Han ser det här som ett spel där han sitter och gör sitt bästa för att vara seg och irriterande och att motparten, i det här fallet jag, ska muta och hota och hålla på för att han ska göra det han ska. Jag sa åt honom att jag inte bryr mig om vad de tidigare au pairerna gjort. Till sist kom vi i väg i alla fall. Han snackade inte med mig på hela vägen men det gjorde mig inget. Jag var på sjukt dåligt humör. På vägen fantiserade jag om diverse incidenter som innefattade att någon hoppade fram från något hörn och kidnappade ungen. Jag hade inte gjort mycket för att förhindra det kan jag säga. Jag börjar förstå varför jag inte kan hitta någon kniv här i huset som är vassare än en bordskniv... När vi var framme sa jag i alla fall "have a nice day" och sedan begav jag mig hemåt igen (efter att ha lastat av cellon och träningsbagen i olika rum).

Jag bäddade rent sängarna (ska göras varje vecka och är alltid något av ett projekt tack vare alla mjukisdjur som finns i yngsta ungens säng. Se bilden nedan. Fråga mig inte hur han får plats, ärligt talat bryr jag mig inte.)

När jag var färdig med det satte jag mig i mitt rum med en yoghurt, en macka och en kopp te och såg Angels and Demons, tog några pauser då och då, kollade tvätten och vek den när den var färdig. Sedan gjorde jag lunch, dubbelmacka med bacon, sallad, tomat, ketchup och majonäs och skypade med mamma och Jonas och sedan Ludvig. Och det är där jag är nu. Jag ska snart gå och hämta upp killen igen, undra hur det ska gå. Jag hoppas att han inte är allt för sur. Klockan sju ska han vara på the lensbury och spela fotboll. Egentligen ska jag stanna där och vänta tills han slutar men jag ska till Niels ikväll så jag frågade om jag kunde slippa idag och det skulle tydligen gå, för den här gången.

Jag får väl berätta mer sen hur det gick.

Förresten, tack gammelmostra, men jag är inte så säker på om det kommer bli bättre... jag kan ju bara konstatera att barn nog inte är min grej! För mycket slit för ingenting. Du fixar säkert stickningen snart =)