lillklara

Igår fungerade inte internet så idag får jag delge er både gårdagens och dagens händelser.

Igår gick vi upp ganska tidigt, vid 8 tror jag bestämt. Vi stekte ägg och la på bröd till frukost och gick sedan för att packa ihop det vi behövde för en dag på en marknad. Dvs pengar, handsprit, kamera och lite annat smått och gott. Vid 10-tiden skjutsade Somjit iväg oss till en stor marknad som äger rum tisdagar och torsdagar som jag förstår det. Den var verkligen gigantisk. Under hela tiden som vi var där tror jag inte vi lyckades ta oss igenom hela, och vi var där länge. Det fanns kläder, klockor, mat, smycken, hundar, väskor... Och varmt var det! Hela marknaden fanns under uppspända presseningar och solen gassade ovanför och det var sällan man kände någon fläkt av vinden så svetten rann som bara den. Vi köpte vatten för 5 bath och gick runt och beklagade oss över värmen medan vi njöt av åsynen av allt som fanns att köpa. Jag tror faktiskt inte det hann gå 10 minuter från det att vi kommit in i marknaden till det att vi köpte de första klädplaggen. Efter några timmar letade vi oss ut ur det gigantiska "tältet" och gick för att köpa klass. Glass köpt i en vanlig affär, typ 7eleven kostar omkring 20 bath, dvs ca 5 kronor.



Utanför affären satte vi oss och vilade medan vi slickade i oss den snabbt smältande glassen. Flickorna fick sedan syn på en man som sålde frukt så de gick för att köpa ananas, något som Malin tjatat om så mycket att jag har skavsår i öronen! Men gott var det, jag fick smaka =)



Själv satt jag kvar och gjorde affärer med en väldigt trevlig och övertygande man.



Efter denna lilla paus gav vi oss in i djungeln igen. Samma hetta som tidigare och om man stötte emot någon, vilket man gjorde ganska ofta så fick man uppleva en mysig klibbande känsla. Vid kanske fyratiden lämnade vi marknaden och travade iväg en bit. Vi köpte oss en till glass och något konstigt thailändskt snax som smakade pizza (gott ska jag säga er!) Vi promenerade en bit, satt på en trottoar och observerade de männsiskor som gick förbi. Sedan ringde vi Dennis för att fråga hur vi skulle ta oss hem, han sa att vi skulle stanna en tom sådan där öppen "taxi" som är som en pickup fast med sittplatser (den har ett namn men jag har glömt det, jag ska fota en någon gång så ni får se hur de ser ut!) och säga adressen. Han skulle sedan kanske säga 300 bath och vi skulle säga 200. Det roliga är att det gick till exakt så, till punkt och pricka. Vi åkte sedan i denna livsfarliga bil i 100 km/h fram till vårt hus och var höga på glass, shopping och lyckan av att vi klarat av att ta oss hem själva. Väl hemma så bytte vi om till våra nya badkläder och travade iväg till polen just bredvid. Där spenderade vi en skön timme, helt själva i det svala vattnet innan vi gick tillbaka, tog en dusch och åt lite rester (lite innebär egentligen inte lite. Jag har nog aldrig varit så stor i maten som jag är här. Men det är ju så gott!) Sedan testade vi de kläder vi köpt, flamsade, tramsade och läste böcker om vart annat. Senare vid kanske niotiden for vi och Dennis till en mataffär där vi köpte frukostmat, lite frukt och några ynka chokladbitar. Choklad är något som det är brist på här. Tyvärr, för annars är det ju ett så trevligt land! Ost är också en bristvara, dyr och smaklös.
När vi kom hem återvände vi till vårt rum där vi åt ananas lite choklad och slappade. Och så slutade denna dag!


Idag gick vi upp lite senare. Planen för dagen var inte lika uttänkt så det tog lite tid innan vi bestämde oss för att dra ner på stranden för att sedan glida runt lite på stan. Det var svalt i vattnet och vågorna gick ganska högt och det var skönt! Mellan doppen satt vi i solstolar och åt jordgubbar. De var inte lika goda som hemma men det var mest känslan av att sitta på en strand i Thailand och äta dom som gjorde det så bra. Annars var det väl ganska händelselöst fram tills vi skulle packa ihop och farmor Lisa böjde sig ner för att ta upp något. Jag vet inte riktigt vad som hände men hon fick väldigt ont och kunde inte böja sig ner. Efter det var det inte lika kul längre utan vi gick i snigelfart genom några affärer eftersom Lisa inte kunde gå för fort utan att få ont, innan vi bestämde oss för att åka hem. Denna gång tog vi oss hem för 150 bath så vi blir bättre och bättre på att leva billigt. Nu ligger farmor uppe och knaprar voltaren medan Malin läser och jag sitter här. Jag hoppas verkligen att Lisas rygg blir bättre till i morgon eftersom planen var att vi ska till krokodilfarmen och titta på krokodiler och rida elefanter. Vi får se hur det blir alltså och hoppas på det bästa! Men nu orkar jag faktiskt inte skriva mer, och ärligt talat så tror jag inte du orkar läsa mer, om du lyckats komma ända hit ner dvs. Så, vi hörs i morgon då det kommer ännu ett avsnitt av Klara Malins och Farmors liv och leverne här i Thailand! Puss och kram!