...och Farmor fick stanna hemma.
Den ser god ut va? =)
I detta varuhus köpte Malin ett par skor och och en ring men annars hittade vi inte mycket. Eller det gjorde vi väl men vi var mer noga med att hålla hårdare i pengarna. Det vore ju kul om det fanns något kvar innan veckan är över. Vi strosade lite mer och sedan tänkte vi att, näe nu ger vi upp. Så vi tänkte ta en "pickup-taxi" hem. Vi stannade en och frågade om han kunde ta oss till Siam Country Club. Han verkade inte fatta var det var så vi vinkade åt honom att han kunde fara vidare men han envisades och verkade till sist fatta var det var så vi hoppade på. Det dröjde inte länge innan vi insåg att han inte har någon aning om vart han ska. Han bara irrade runt och höll på och fattade inte ens vad vi menade med Siam Country Club. Tillsist började han kräva mer pengar men då blev vi less så då hoppade vi av utan att ge honom ett enda öre. Skittaxigubbe. Han kunde väl sagt från början att han inte visste var det var det var. Aja, nu var vi vilse i Pattaya eftersom vi bara stigit av där han stannade, och vi var inte så lite irriterade. Vi ringde Dennis och beklagade oss medan vi började leta oss tillbaka. Det gick faktiskt ganska bra och efter ett tag var vi tillbaka på den plats vi börjat på. Då ringde Somjit och frågade var vi var.Vi berättade historien och hon sa att hon skulle komma och hämta upp oss. Så vi väntade och väntade. En 50+are, amerikan, som satt utanför Starbucks började prata med oss, frågade var vi var ifrån, vad vi pluggat och så vidare. Det var väl trevligt ända tills han gav oss en lapp med sitt telefonnummer och sa att vi kunde ringa och att vi skulle kunna "hang out sometime". Vi sa visst, tog lappen och sade adjö innan vi gick en bit därifrån. Jepp, det kan han ju glömma, gubbe lilla. Så vi fortsatte att vänta och vänta och vänta. Hur var det nu Somjits bil såg ut? Silver, javisst, men hälften av alla bilar här i Pattaya är silver och i liknande modell. Just när vi tänkte ge upp och slå oss ned på en smutsig trappa såg vi henne. Hon har nog aldrig varit vackrare än då. 44 år gammal men jäklar vilken pangbrud! Inte klokt. Men oyh vad trötta vi var! På vägen hem stannade vi på en matbutik och handlade lite och sen for vi hem. Det var skönt att se farmor igen och vi gick alla tre till polen för att svalka av oss lite. Sedan käkade vi och efter det har vi bara slappat och lekt med Gem. Bäbisen (2 år är väl ändå bäbis?) ni vet. Hon är så himla söt! Hon kallar oss för pi-någonting vilket betyder syster eller storasyster eller nått sådant. Hon är helt underbar =)
Nu ska jag leta rätt på mina små kamrater. Så ha det så bra!
Ååååh, den lilla bäsinen :)
Är hon lika jobbig som Alfred tycker att Selma är och vice versa? Hon vill bara kramas helatiden och när Alfred försöker slingra sig loss blir hon så frustrerad! Hon står på tå med dom små fötterna och sen börjar hon hoppa för att hon inte får krama nå mer. När Sofia säger att hon får krama någon annan kutar hon till morsan å slänger sig i armarna på henne :)
Imorrn blir det tröjtryckning för fulla muggar!
Ha!! så där säger dom alltid! Lurar en alltid att dom hittar och man vill ju tro dom ;) och så hamnar man nån helt annan stans....På dom bara! hahaha!
en sak till... minsta förvirringstendens hos taxigubbarna, typ tittar åt ett annat håll, mummlar nåt, frågar mer än två gånger var ni ska... ta en ny... men det vet ni ju redan vid det här laget ;)
Kram